Tankar åt alla håll & kanter

Är förnuft för mycket begärt?

Att glänta på Pandoras box

Jag är en vetgirig jävel. Ju mer minerad mark det handlar om, desto starkare blir min nyfikenhet över att se vad som döljer sig bakom det man läser andra skriver. Jag vill ofta se om det jag lärt mig stämmer till 100% eller om det kan finnas något som man missat. Jag lever i nuet och vill veta mer om vad som tar plats mitt framför våra ögon mer än att sluka historieböcker på biblioteket. Inte sagt att historien saknar värde, tvärtom. Det är historien som tagit oss till nuet. Föredrar hellre att se individerna och lyssna på deras röster än att plugga partiprogram och på så sätt bilda mig en uppfattning. Så fungerar jag.

Vetgirigheten inom mig ger ofta upphov till aha-upplevelser för mig. Får stanna upp och tänka till, omplacera inlärda fördomar ibland, likväl som jag får dem bekräftade och då är det inte längre fördomar utan solklara fakta. Man lär sig den hårda vägen när man är som mig att nyanser är livsfarligt att plocka fram. Våga göra som jag, påstå att Klas Lund är en trevlig prick. Rena dödssynden. Jag hör hur man mobiliserar hela försvarsartilleriet för att knäcka den bilden av en man som bara måste vara hemsk och livsfarlig. Ingen annan bild får ges.

Om det är sanningen då? Vill man inte veta? En människa är mer än sina handlingar.

Jag har läst så mycket fakta om den nationella rörelsen och även den svenska NS-rörelsen. Jag väljer att särskilja lite på dem. Vi har många duktiga experter på det området. Hur objektiva de är kan jag inte svara på , men det fattas något. Jag saknar en medverkande part. De själva. Alltså människorna man skriver om. Likaså i TV och radioprogram, varför får aldrig människor som Lund , Öberg. De Geer eller Dan Eriksson vara med? De som är vältaliga och insatta. Istället väljer man på sin höjd de mindre smarta för att få den bild man vill skapa.

Nyfikenheten om vilka människorna bakom alla kalla fakta om brottsstatisk och sektbeteende mm växer hela tiden. Vilka är de egentligen? Är det white trash med gulsvarta brinnande ögon? Jobbar de? Har de familj? Hur uttrycker de sig? Hur behandlar samhället dessa människor? Är de foliehattar eller finns det någon utan? Jag kan rada upp massor med frågor jag har. Om vilka de är.

Jag har följt en av de få helt öppna kvinnorna om NS. Som kvinna kan jag på ett mer känslosamt sätt ta emot det Paulina Forslund skriver i sina artiklar på nordfront. Få en känsla av hur man tänker och fungerar, genom hennes egna ord om väldigt mycket. Hon intresserar mig. Verkar ha huvudet på skaft. Även när hon skriver saker jag bara vill vända ryggen till och skaka på huvudet åt. Men så är det, vi delar inte samma ideologiska grund. Vilket egentligen är ointressant och av icke-betydelse.

Idag skrev hon en text på nordfront som handlade om hur det är att ha familj samtidigt som man är aktiv SMR-aktivist. Det kräver sina uppoffringar. Innan jag läste hennes beskrivning av det så fanns det en del aspekter som jag inte hade reflekterat på. Vilka det är återkommer jag till vid ett annat tillfälle. Vad som däremot kom i min tanke som hör ihop med det jag skriver nu, är varför man aldrig får höra deras ord och berättelser om hur det är utifrån dem själva att vara NS eller nationalist i dagens svenska samhälle. Vi läser så mycket om dem, deras åsikter. Men sällan får vi läsa eller höra något där de själva deltar som individer. ( Läs hela artikel här )

Den starka kärnan
I vår organisation är det naturliga samspelet mellan män och kvinnor A och O för att allt ska fungera optimalt. Grunden till allt mänskligt liv finner vi i den fysiska föreningen mellan det feminina och maskulina. Det är den starka kärna. Inte minst är den här balansen nödvändig då man bildar familj. Att vara ett väl sammansvetsat team underlättar livet både för mannen och kvinnan. Jag har åtskilliga gånger påpekat vikten av hur betydelsefullt det är att även kvinnor är ideologiskt skolade och/eller insatta i vad det innebär att vara en nationell aktivist. Först då kan hon verkligen förstå vad detta liv innebär, först då kan hon bli en del av det.

Våld och fängelsestraff
En sak som jag vet att många kvinnor oroar sig över är ifall deras män skulle hamna i bråk med meningsmotståndare. Våldet mot oss är en högst påtaglig livsfaktor och att vara aktiv kan ibland leda till sammandrabbningar. Det hade bara varit oärligt av mig att påstå något annat. Frågan är hur man lär sig att leva med det? Är det ens möjligt att vänja sig vid? Svaret måste bli ja. För att orka med den pressen är det oerhört viktigt att ha ett fungerande socialt nätverk runt sig. Att vara en politisk aktivist som med olika medel ställer sig emot systemet är inte någon dans på rosor. Här återkommer jag återigen till vikten av att båda är ideologiskt skolade. Hur ska man annars överhuvudtaget förstå? Ibland drabbas vissa aktivister av systemets långa arm och blir dömda. Inte sällan rör det sig om orättvisa domar som är mer politiska än korrekta. Att se den man älskar fängslas är jobbigt. Oftast är det män som hamnar i den här situationen medan kvinnor och barn blir ensamma kvar. Jag brukar säga att så länge man är övertygad om att det man kämpar för är rätt är inget för jobbigt att uthärda. Och fängelsestraff är övergående.

Jag vet.. Det är en önskedröm att få läsa något från en oberoende källa i den stilen. Man får hålla sig bland deras egna texter. Vilket även det blir lite fel, för inte ens de själva är ju objektiva om sig själva. Vem är det?

Kanske jag har fel när jag tror det finns ett intresse i att få en social bild av dagens NS och nationalister. Borta är ju skinnskallen med bombarjackan och stålhättorna. Men människor av idag tror i många fall att så är det ännu. Man vill även behålla den trygga bilden. För gud förbjude om det visar sig att en av dessa är som oss.

Vad tror nì? Fel eller rätt att vilja se mer av personerna bakom åsikterna, från deras egna munnar. Kan det skada att visa på att den schablonbild vi har av dagens nationalistiska rörelse inte riktigt stämmer med de förutfattade meningar många av oss bär på? Kan vi lära oss något av att lyfta fram dessa individer som faktiskt existerar och tar allt mer plats. Utan att majoriteten av oss vet vilka de är, man väntar ju på 90-tals killen med rakad skalle…

Jag lärde mig nämligen något nytt idag tack vare Paulinas text. Det är att många av NS-aktivisterna faktiskt lever sina liv ihop med en partner som inte delar deras nationalsocialistiska syn. Tippar på att det är samma bland de som inte är NS men lik väl radikala nationalister. Vad kan vi lära av det?

Jag vill se dem. Jag vill veta vilka de är. För jag anser att varje människa har rätt att få en egen identitet, inte bara vara en åsikt.

Pandoras låda är förvisso livsfarlig att öppna…

One comment on “Att glänta på Pandoras box

  1. Sara
    14 september, 2012

    Min före detta sambo (som jag bodde med i många år) var inte NS men väl sverigedemokrat. Jag står själv på helt andra ideologiska ben och vi har haft många diskussioner och ibland (främst i början av förhållandet) regelrätta gräl om hur världen fungerar och borde fungera, och vi är båda ganska starka i våra tankar. Trots detta har vi älskat varandra djupt och jag har kunnat skilja honom som människa och hans åsikter åt, för det är en väldig skillnad. Vi umgås fortfarande väldigt mycket och även om jag ibland kan förfära mig åt vissa saker han anser (som han säkert gör med mig också) så tycker jag att han är en fantastisk människa i övrigt med mycket kärlek att ge. En anledning till att vi separerade var att det är svårt att få ihop ekvationen med hur vi skulle kunna uppfostra ett gemensamt barn när ideologin skiljer sig så pass och kunna stå enade i våra förklaringar. Risken finns ju alltid att det skulle blivit lite av en maktkamp honom och mig emellan och det är inte riktigt rätt mot ett värnlöst barn.

    Så kärlek mellan människor med ideologier som står långt ifrån är absolut möjlig. Man kan ha ett vanligt liv. Säkerligen finns det många som också skaffat familj.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 13 september, 2012 by in Okategoriserade.
%d bloggare gillar detta: