Tankar åt alla håll & kanter

Är förnuft för mycket begärt?

Är SMR en sekt eller en disciplinerad organisation?

Att skriva personligt om en dag nära inpå den tuffaste organisationen som idag är verksam inom den nationella rörelsen ( som även skiljer ut sig då de är öppet nationalsocialister ) var absolut det bästa jag gjort hittills. Jag vill att människor ska reagera och tänka till. Sen är det egentligen oviktigt om det för mig är positiva eller negativa reaktioner. Att man tänker till är målet.

Jag har fått många frågor sista dagarna. Jag känner att en del av dem ska jag besvara öppet för att det kan finnas ett allmänintresse som det så vackert heter. Om inte för något annat så får det kanske tyst på en del spekulationer.

Häromkvällen så var Daniel Vergara  från Expo väldigt vänlig och ville lära mig mer om hur nationalsocialisterna är. Genom en wikipedia-länk. Jag blir alltid glad när människor vill hjälpa mig att bättra på mina brister. Tur att Wikik finns.

Här kan ni ta del av diskussionen: https://twitter.com/DanielVergara26/status/240160193588129792

Efter den upplysningen från honom så kom ett par frågor. Folk följer liksom allt  som sker på Twitter. Därför känns det extra bra att detta var andra gången någon från Expo mer eller mindre idiotförklarade mig helt öppet. Man undrade om jag egentligen förstår vad jag så att säga gett mig in i. Man var oroad över min enligt dem bristande kunskap om hur just SMR fungerar.

Jag uppskattar så klart all omtanke. Men saken är följande: Jag vet mycket väl hur SMR fungerar. Jag har skrivit om dem förr. Jag har inte på något sätt glorifierat deras organisations mål eller metoder. Har man läst på lite om deras bakgrund och var med på Psykologi A undervisningen i skolan så är de inte så svåra att förstå sig på.

Är jag rädd att jag en dag ska åka på någon form av skit från dem? Nej, inte alls. Eftersom jag vet att så länge jag är hederlig mot dem så finns det ingen anledning för dem som organisation att ge sig på mig. Skulle jag däremot en dag vara så korkad att jag missbrukar den öppna relation jag av obegriplig anledning lyckats öppna upp för med en del så får jag skylla mig själv. Där besvarades även en annan fråga, ni som är oroade att jag är någon form av infiltratör. Vore jag det skulle jag definitivt inte agera så här öppet. Låt mig enkelt säga: Jag är för kär i mitt patetiska liv för att riskera det.

Tack vare Bollnäs-fallet har det varit väldigt mycket som kretsat runt SMR. jag hoppas därför att ni som läser annat av det jag skrivit om andra organisationer och kommer att skriva förstår att alla skiljer sig markant åt. Även om de delar den nationalistiska synen. Bara för att en är nationalsocialist så är inte det kvitto på att andra är det. Lär er skillnaderna som finns.

Det finns en del som varit förbannade på mig att jag i min artikel om dagen i Bollnäs inte skrev vilken hemsk sekt SMR utan istället valde att skriva enbart positivt. Vilket jag i ärlighetens namn faktiskt inte gjorde. Saken är den att det var skrivit utifrån mina egna personliga upplevelser. Man ska kanske vara tacksam för att det finns någon som ibland kan skriva “med” istället för om? Betyder inte att jag inte är fullt medveten om att de inte älskar mig och hela världen villkorslöst bara för att de var trevliga där och då. Jag vet att många såg på mig med misstänksamhetens ögon. Skulle inte heller bli förvånad om de blivit tillsagda att passa sina ord inför mig.

Helt rimligt agerande.

SMR är en militant organisation. De är inte rädda för att använda våld om de anser att det behövs.

Ska man bedriva en sådan organisation med lyckat resultat så fattar nog de flesta att det krävs disciplin. Man får ej heller vackla i tron på att tillsammans är man stark. Vänskapsbanden bör vara otroligt starka. Precis som det är i olika religiösa samfund. Där man har en tro som är så extrem från resten av samhället att man skärmar av sig. Skulle SMR ha mindre grad av disciplin så skulle de snart rasa samman. Intrigmakare och infiltratörer skulle kunna ta plats.

Jag vet ingenting om deras interna regler. Eftersom jag ännu inte har köpt deras aktivisthandbok. Men alla kan skaffa den och själva skapa sig en bild av hur de fungerar. Den är lite av deras bibel.

SMR drivs av en övertygelse och tro, som är starkare än något annat jag hittills stött på. Om jag räknar bort de trevliga tjejerna från Jehovas som brukar besöka mig.

Jag ställde frågan om de ser sig själva som en sekt igår under att samtal med en person inom organisationen. Självklart ser de inte sig själva som sekt, men erkänner att utan den ordning de har så skulle det inte vara mycket till slagkraftig organisation. En annan aspekt som är viktig är den att varje individ som är med har valt att gå dit av någon anledning. SMR bör inte vara första tänkbara gruppen för en vilsen tonåring. Ej heller tar organisationen emot vem som helst.

Personen jag pratade med om detta avslutade med dessa ord på mitt påstående om att de visst är en sekt, eftersom han enligt mig utan diskussion skulle sätta organisationen före allt annat.

“ Nej, jag sätter det jag tror på före det mesta i mitt liv. Organisationen är ett medel på vägen för att nå målet”

Tron på ideologin är alltså det som är starkast. Människor är även fria att lämna dem när de själva önskar. Så sägs det, sen hur det är kan jag så klart inte veta. Även om SMR uppfyller alla kriterier för att vara en sekt så förändrar det ingenting. De finns. De agerar.

Jag tror även att det finns frågor som rör varför jag har ett sånt intresse för dem. Enkelt svar, de tillhör den nationella rörelsen som just nu rör på sig mer än vad många vill erkänna. I och med detta så sker det mycket som är intressant. Det är få som aktivt och utifrån ser på dem med ofiltrerade ögon. Varför är inte svårt att förstå. Gör man det så blir man lätt misskrediterad. För helst ska dessa människor inte få synas eller höras. Pratar man om dem så är det lätt att andra missförstår och tror man propagerar för dem.

Det som inte hörs finns inte. Sägs det.

Största misstaget vi gör. De växer och en stor orsak är just för att människor idag skaffar sig egen information om saker och ting. Förr gick det att förvanska saker för att skrämma bort folk. Idag ser många det jag ser. Där måste vi alla bli bättre , bli bättre på att vara uppriktiga och inte förvanska.

Jag har redan fått höra att man misstänker att jag är rekryterad av dem. En annan teori är att jag är så utan kunskap att jag blivit förblindad och hänförd att jag inte vet vad jag pratar om.

Båda påståendena är så fel något kan bli. Jag har genom träget arbete byggt upp en form av respekt gentemot en del av dem. Samma har de gjort gentemot mig. Jag har fått en möjlighet andra inte fått tidigare. Detta gör att jag kan berätta för er. En möjlighet som jag tror inte kommer för ofta. Jag tillhör ju deras motståndssida egentligen. Däremot delar vi tron på åsikt och yttrandefrihet. Ha det i minnet. Ni får tycka vad ni vill, men jag inser vikten av det och tänker förvalta det väl. Detta är inte samma som att jag vare sig stödjer deras ideologi eller vill att andra ska ta den till sig. Jag vill bara berätta. Visa vad som finns bortom Expos beskrivning.

Om jag sen får det, det är en annan femma. Det är inte upp till mig. Däremot är det min förhoppning. Ni kan ta det till er, eller så avstår ni. Helt upp till er.

Vi använder oss av en föråldrad taktik för att bekämpa det vi anser är ont. Samtidigt ska vi ställa oss frågan, varför är vi så rädda för att dessa grupper finns om folk inte kan hämta något där? Så ja, det finns en stor risk med att öppna upp för dem. Men det är den enda rätta om vi ska kalla oss för en demokrati. Utan kunskap och insikt kan vi heller inte motarbeta dem om vi så önskar.

Den nationella rörelsen moderniserar sig för fullt. När ska motståndssidan inse att det är dags för den att göra exakt det samma?

 

Idag har Pär Öberg skrivit en artikel som jag inte bedömer som en osannolik rät analys. Vi ska inte, precis som jag sagt länge, ta för givet att SMR tänker lura i skuggorna. De kommer att ta plats. Läs här: Bollnäsmanifestationen en historisk händelse

Här kan ni läsa om hur de norska medlemmarna i Den NordiskaMotståndståndsrörelsen beskriver dagen i Bollnäs. Den texten passar in i detta sammanhang väldigt bra. Ger en viss bild.

3 comments on “Är SMR en sekt eller en disciplinerad organisation?

  1. Mia Nemesis
    2 september, 2012

    Hade demokrater varit som dig hade jag fått tillbaka min tro på demokratin. Nu är den lika död som ”en liten man ifrån Österrike”
    Jag gillar det du skrivit om dem. Det är så journalister borde göra. Du är modig. Dessa demokrater kommer jaga dig. Jag skulle känna mig tryggare med SMR än demokrater. Undra om demokrater inser vad de gör? Hur de får folk att förlora tron på dem.

  2. Camilla
    2 september, 2012

    Tack Mia. För mig är det viktigt att vara ärlig. Jag gillar att utmana mig själv och tror inte på att man gör nån en tjänst genom att ljuga och förvanska verkligheten. Jag tror vi lämnade tiden då skräckinformation om saker och ting funkade nånstans under 80-talet. Jag ser ju vad folk läser mest och vad de googlar på. Varför ska jag då sälja det sätter högst hos mig själv för? Nämligen tron på att varje människa kan ta sina egna beslut och avgöra vad som är bra eller dåligt. Jag är inte ute efter att hylla nån, jag skriver bara det jag ser och vågar kanske stå på mig oavsett vad priset blir.

  3. Pingback: Pär Öberg (smr) svara på 10 snabba frågor. « Tankar åt alla håll & kanter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Information

This entry was posted on 29 augusti, 2012 by in Okategoriserade.
%d bloggare gillar detta: